Vid genomgången av huset får man lära sig mycket av besiktningsmannen! Bild: Anticimex

Viktigt att veta för dig som äger, köper och säljer bostad!

Vi träffar Magnus Larsson på Anticimex för att prata om hus och husbesiktningar, men också om hur man tar hand om ett hus, vilka skador som uppkommer på dem och varför! 

Att Magnus kan det här med hus och byggnadsteknik blir tydligt rätt omgående när vi slår oss ner med en kopp kaffe en vinterkall dag i november. Han förklarar övergripande, går djupt i detaljer och han förklarar så att man förstår. Han säger att det är viktigt för en besiktningsman att kunna göra det, men att det nästan är viktigare att förstå människan bakom beställningen av en besiktning eller genomgång av ett hus,
-Det är viktigt för att personen ska kunna ta emot informationen på rätt sätt.

Anticimex har flera ben att stå på men Magnus och jag pratar idag bara om byggsäkring och besiktningar. Antingen tar man hjälp INNAN man bygger eller renoverar eller så anlitar man företaget EFTER att en skada har uppstått alternativt för att ta reda på hur ett hus mår, som vid en överlåtelsebesiktning. Husets mest sårbara punkter är tak, grund och våtutrymmen och i alla fall handlar det om fukt. Fukt finns omkring oss hela tiden, frågan är var den vandrar och var den tar vägen. Med denna utgångspunkt kan vi få en förståelse för varför vi ska göra som vi bör och vad som händer när vi gjort fel. Nu kör vi!

Fukt i hus

Här i Halmstad och på Västkusten överlag bygger och bor vi i Sveriges tuffaste klimat. Husens söder- och västersidor är särskilt utsatta för väder och vind, en vind som även för med sig fuktigt saltvatten som tär extra på fasader och metaller.

Magnus drar en lång historia om fukt och de fysikaliska lagarna, hur skorstenen förr höll huset friskt då krypgrund, hus och vind hölls varmt av murstocken och elden gjorde så att luften cirkulerade rätt i huset.
-Problemen uppkom när vi började tilläggsisolera bjälklag och vind, menar Magnus. Om man inte då kompenserar för murstockens förlorade egenskaper med mekanisk ventilation och fuktspärrar på rätt ställen, så kommer man att få problem!
Med kunskap om hur fukt vandrar och påverkar olika hus och konstruktioner kan man spåra och hindra problem idag, så det är väl värt att skaffa sig den kunskapen på ett eller annat sätt! Ta hjälp om du inte kan själv.

Lukt i hus

Vi har alla någon gång träffat på någon som luktar ”mögel” i kläder och hår. Troligen vet inte denna person om detta själv eftersom man snabbt vänjer sig snabbt vid de lukter som omger oss.
-Lukten beror troligtvis inte på mögel, rättar Magnus. Det är ofta istället en kemisk lukt som kommer från rötskyddsbehandlat trämaterial!

Han förklarar att det var vanligt att man i hus som är byggda mellan 1960-1990 (med en peak på 70-talet) använde kemiskt behandlat byggmaterial och samtidigt slutade att fuktskydda det i tron att det inte behövdes. Man trodde att det skulle hjälpa mot mögel, men det möglade ändå – och luktade desto mer när det blivit fuktigt och kemikalierna reagerat med varandra! Nu sitter det kvar i syllar, blindbottenbrädor, reglade väggar, asfaboard (som kan sitta bakom tegel t ex) och undantagsvis även i råsponter mm. Och det smittar annat byggmaterial med sin lukt.

Värt att veta är att tryckimpregnerat virke inte behöver vara grönt utan lika väl kan vara ofärgad eller brun, färgen är bara till för att markera var man målat!

Samlingsnamnet för det vi kallar ”sommarstugelukt” är en mikrobiell lukt och härstammar däremot från t ex mögel eller bakterier. Här tänker vi oss krypgrundslukt, jordlukt, lukt från fuktig betong mm.  Det kan också uppstå lukt från t ex fuktskadade plast- och linoleummattor, avlopp och vid svampangrepp.

Om du känner någon som luktar något av ovanstående så är det snällt att säga till eftersom hen då kan gå vidare och undersöka källan till problemet. Särskilt snällt är det då det faktiskt kan vara hälsovådligt att bo i vissa av dessa hus.

Andra ”vanliga” problem i hus

Fukt i fasad: På 2000-talet uppkom problem med enstegstätade fasader. Det innebar att man la puts direkt på isoleringen som i sin tur satt på gipsskivor monterade på en träregelstomme, utan dränerande luftspalt där emellan. 2005-2006 drog man hårt i handbromsen för den här typen av byggnation. Då hade man upptäckt ett helt område med hus i Svedala vars fasader läckte och orsakade fuktskador på husen. Ett uppmärksammat rättsfall 2015 dömde till villaägarnas fördel och idag ska man vara medveten om att detta är en riskkonstruktion som för med sig att man måste byta hela fasaden.

Plåtar: På nyare, prefabricerade hus lönar det sig att kolla upp plåtdetaljerna!
-Här vill jag slå ett slag för plåtslagarna, säger Magnus. De är yrkesskickliga och det är sällan vi hittar problem i lösvirkeshus där man anlitat en plåtfirma till att göra jobbet!
Problemet uppstår istället när snickarna monterar medföljande plåtar i snabba byggen och slarvar med skarvarna, kanske på grund av okunskap. Då kan det uppstå glipor som ger fritt fram för vind och vatten att tränga in i konstruktionen.

Täta våtskikt: I våtrum är det extra viktigt att våtrummets tätskikt är tätt, att fallet till golvbrunnen är tillfredställande och att arbetet är utfört enligt de branschregler som finns. Att det är fackmannamässigt utfört helt enkelt.
-Just ”fel fall i badrum” är en av våra vanligaste anmärkningar i protokollen, berättar Magnus.
En annan het fråga är rörgenomföringar i badrum, och framför allt i badrumsgolv. Förr godkändes att man byggde en klack som täckte rören, men idag ska golvet utöver avlopp och golvbrunn vara fritt från dessa, endast i undantagsfall kan rörgenomföringar till vattenvärmare, värmepump eller liknande komma upp via genomföringshylsor i golvet. I duschen får bara blandaren sitta, allt monterat efter konstens alla regler. Rören som finns bakom väggarna får inte ha några skarvar.
-Här har vi en stor snackis i branschen! säger Magnus.
Om du får en vattenskada p g a vattenläckage och inte följt reglerna, så finns det risk att du inte får någon ersättning från försäkringsbolagen.

Inredda källare: Källare är riskkonstruktioner eftersom det alltid är fuktigare under mark. När de byggdes var de tänkta till att vara råkällare med plats för tvättstugor och matförråd.
-Sen kom 60-70 talen och man började flytta ner under mark, inreda gillestugor med trä som sög åt sig fukt från betongen och man skapade en fuktproblematik, säger Magnus.
En lösning kan vara att lägga klinkergolv och måla med silikatfärg på väggarna i källaren om du vill inreda den idag. Fukt måste få vandra i material som andas, problemen uppstår oftast när man stänger in den. Och strunta i värmegolvet,
-Då vandrar fukten vidare någon annanstans, säger Magnus och ger exempel på hur väggar och golv i angränsande rum tar upp fukten istället.

Fukt under hus: Krypgrunder ska man kolla upp lite extra då de klassas som riskkonstruktioner. Här är det viktigt att marken består av oorganiskt material med en heltäckande åldersbeständig plastfolie ovanpå. Plastfolien hindrar markfukten att avdunsta till krypgrunden. De flesta tätar idag även ventilerna i grundmurarna och installerar en avfuktare som är speciellt anpassad för den relativt kalla och fuktiga miljö som finns där.
-Det är bara de som vill bygga snabbt och billigt som använder den metoden idag, säger Magnus och berättar vidare att gjuten platta är det allra bästa och vanligaste idag.

Överlåtelsebesiktningen

Man kan göra en överlåtelsebesiktning som säljare eller köpare. När säljaren gör den kallas den för förbesiktning. Oavsett vem som är beställaren så får man samma sak – en oberoende genomgång av husets skick. Det är viktigt att veta.

-Förbesiktningen är bra för alla! Säljaren kan välja att åtgärda brister inför försäljningen, mäklaren kan sätta rätt pris, köparen vet förutsättningarna på tidigt stadie. Det handlar om en mental förberedelse, säger Magnus.
När Anticimex gör en förbesiktning åt säljaren har köparen samma rätt till besiktningsprotokollet som säljaren. För att förstå innehållet i protokollet rekommenderar de att köparen gör en besiktningsgenomgång per telefon med besiktningsmannen. Man kan också beställa och göra en besiktningsgenomgång på plats vilket ofta även blir en form av byggnadsrådgivning på köpet!
-Ett protokoll är ju svart eller vitt, säger Magnus. Verkligheten är en gråzon.

Du kan också som köpare göra en egen besiktning när du ska till att genomföra din undersökningsplikt som vi berättade om förra veckan. Du hittar inlägget här om du missade det! 

Magnus bästa tips!

Som avslutning på ett inlägg om ett ämne som är stort och svårnavigerat samlar jag ihop alla Magnus bästa tips till dig som äger, bygger, renoverar, köper och säljer bostad, här kommer de:

  • Varje vår och höst (och storm) bör du se över taket: är pannorna hela? Ligger de på plats? Om inte, byt!
  • Hur mår dina hängrännor och stuprör? Finns det läckor bör du laga eller byta hängrännor. Se även till att rensa dem från löv och annat skräp. Om du inte har lövsilar/renstrattar bör du skaffa dessa så att inte skräpet sätter igen dagvattenledningarna.
  • Rå om ditt hus så behåller det sitt värde och du håller renoveringskostnaderna låga. Alla hus kräver löpande underhåll.
  • Tvätta rent fasaden då och då – men aldrig med högtryckstvätt! Ett tips är att köpa en borste till vilken man kopplar vattenslangen, de som man använder till att tvätta husbilar – de är toppen även för fasader och förlänger deras livstid. Även viktigt här är att byta ut dålig panel INNAN den ruttnar och förstör bakomliggande material.
  • Ta hjälp av en fackman när du inte kan själv!
  • Var nyfiken, ställ frågor, läs på lite om den renovering du ska göra. Våga ifrågasätta hantverkaren när du blir fundersam på om hen har rätt eller fel, alla är inte lika skickliga på alla delar och ibland blir det fel.
  • Räkna med att oavsett vad du gör så drar det med sig mer än du först anar, och det blir alltid lite dyrare.
  • Avsluta alltid det du påbörjat innan du sätter igång med något nytt så slipper du bo i ett byggkaos där allt är halvfärdigt och rörigt. Kan du inte avsluta själv – ta hjälp!

Vi tackar Magnus för alla värdefulla tips och råd och önskar lycka till med köp, försäljning och ägande av din bostad! 🙂

/Jessika på Bostad&Co

Bilder: Anticimex

Anticimex – säkra på sin sak

Anticimex har 30 års erfarenhet av besiktningar och är tredjepartscertifierade genom Kiva. Det innebär att besiktningsmännen underkastar sig en tenta var tredje år för att behålla certifieringen.

Sedan 1 oktober 2017 har Anticimex kunder en 3-årig reklamationsrätt på utförda besiktningar. Denna rätt gäller en reklamation av tjänsten, att man som kund är missnöjd på utförandet eller att besiktningsmannen missat något väsentligt.

Med sin lokalkännedom känner Anticimex till trakten och områdets historik, vilket ibland kan vara avgörande då markförhållandena varierar stort över landet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s